…

Projekt Casablanca


Projektet ska under tre år genomföra och utvärdera ett marknadstest i Göteborg. Testet ska undersöka hur ett kvotpliktssystem med fokus på att minska effekttoppar kan utformas och praktiseras. Det långsiktiga målet är att skapa kunskap och erfarenheter för att dra slutsatser även på nationell nivå för system med kvotplikt inom el- och fjärrvärmemarknaden.

Bakgrund

Både i elsystemet och i fjärrvärmesystemen är det värdefullt att minska effekttoppar när kostnaderna för produktion är höga och miljöeffekterna är stora.  Elsystemet står inför utmaningen att under förbrukningstoppar hantera en ökad andel intermittent produktion från vind och sol och i fjärrvärmesystemen är minskning av effekttoppar något som innebär att dyr spetslastproduktion kan undvikas.

Vita certifikat är ett samlingsbegrepp för olika styrmedel som innebär införande av ett kvotpliktsystem för energieffektivisering. Kvotpliktsystem för energieffektivitet finns som ett möjligt styrmedel för energieffektivisering som medlemsländerna kan implementera enligt Energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU, artikel 7).  Ungefär hälften av länderna har valt att införa en sådan modell i lite olika varianter. Tanken bakom vita certifikat är att marknaden effektivt ska styra vilken typ av åtgärder som genomförs och var.

Syfte

Projektet ska genom ett marknadstest, geografiskt avgränsat till Göteborg, undersöka hur ett ”vita-certifikat-liknande” kvotpliktsystem, med fokus på effektreduktion, bör utformas och praktiseras. Det långsiktiga målet är att skapa erfarenheter och kunskap för eventuellt framtida nationellt marknadsbaserat styrmedel. Fokus kommer att ligga på lokala åtgärder som bidrar till att minska kapacitetsproblem och emissioner under så kallade peak-perioder, både i el- och fjärrvärmesystemet.

Målsättning

Testet och utvärderingen ska undersöka:

  • vilken ytterligare besparing (effekt- och energimässigt) som har uppnåtts hos de fastigheterna som omfattas av testet
  • vilka åtgärder som systemet initierat och analysera dessa med avseende på typ, omfattning, övriga samtidiga investeringar samt koppling till aktuella fastigheters status.
  • hur systemet upplevdes av fastighetsägarna och hur fastighetsägarna ser på energiåtgärder i sitt bestånd.
  • kostnaden per sparad kW och kWh (el- resp. värme) i en livscykelkostnadsanalys för såväl fastighetsägare som energibolag.
  • möjlig ekonomisk nytta och minskad miljöpåverkan vid nationellt införande av kvotpliktssystem med fokus på effektreduktion (för både el- och fjärrvärmesystemen)
  • testresultatens implikationer för hur ett nationellt kvotpliktssystem för el resp. värme kan konstrueras.

Tid

Projektet pågår mellan december 2016 och december 2019.

Globalt mål


Vill du veta mer?


Mer om mig
…

Jan
Kristoffersson

Jan Kristoffersson

Projektchef

E-post

jan.kristoffersson(a)sust.se

Telefon

070-645 37 56

Mer om mig

Med över 30 års erfarenhet från ett ständigt hett energiområde

Jan valde energispåret som inriktning på sin civilingenjörsexamen redan när kärnkraftsdebatten var som hetast i samband med folkomröstningen1980. Därefter följde en karriär inom energibranschen, både i olika chefspositioner och som konsult. Jan är en mycket erfaren och bred projektledare som gillar när teknik, verksamhet och affärer knyts samman och som gärna delar med sig av sin kunskap inom energisystem och energieffektivisering.

Med över 30 års erfarenhet från ett ständigt hett energiområde

Jan valde energispåret som inriktning på sin civilingenjörsexamen redan när kärnkraftsdebatten var som hetast i samband med folkomröstningen1980. Därefter följde en karriär inom energibranschen, både i olika chefspositioner och som konsult. Jan är en mycket erfaren och bred projektledare som gillar när teknik, verksamhet och affärer knyts samman och som gärna delar med sig av sin kunskap inom energisystem och energieffektivisering.

Medverkande


Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Sustainable Innovation, Göteborg Energi, Naturskyddsföreningen och Profu.

Projektet delfinansieras av Energimyndigheten.

Projektet ingår i EnResa, Sustainable Innovations innovationskluster för energi- och resurseffektiva samhällen.

Relaterat


Mer inom byggnation