Ett resurseffektivt Hökarängen

För att skapa den hållbara framtiden måste vi göra mer än bara utveckla tekniska lösningar. Vi måste också tänka på hur individer i en stadsdel lever och samverkar.
April 2012
Dec 2014

Vid upprustning av våra bostadsområden fokuserar ofta fastighetsägarna enbart på renovering av slitna byggnader och installationer, samtidigt som man gör dessa mindre energikrävande. Det är lätt att glömma bort att de människor som bor och verkar i området är viktiga för hur långt man kan nå när det gäller att minska miljöpåverkan. Vi ville göra Hökarängen mer energieffektivt genom beteendepåverkan och samverkan. Projektet söker svaret på frågan: Hur kan fastighetsägare, boende och verksamma inom en stadsdel, med enkla medel, samverka för att minska sin användning av energi och andra resurser?

Hur kan vi samverka för att minska energi användningen?

Resultat

Genom projektet har ny kunskap om attityder och beteenden utvecklats som visar på vad som stimulerar Hökarängsborna till ökad resurseffektivitet och vad som inte gör det. Ett flertal metoder för samverkan med framför allt boende har utvecklats och testats inom ramen för projektet. Flera verkar ha ändrat sina beteenden i mer hållbar riktning och den sociala gemenskapen har tydligt stärkts. Den energisparartävling som genomfördes i den senare delen av projektet visade också att en visualisering av hushållens elförbrukning i kombination med ett tävlingsmoment sporrade deltagarna till kraftiga minskningar i sin elanvändning.

Den utvecklade strategin för hur människor i Hökarängen kan involveras och engageras för att minska sin egen miljöpåverkan som sammanfattas i en slutrapport har blivit ett viktigt verktyg för bostadsbolag och kommuner i arbetet med att utveckla framtidens hållbara bostadsområden.

Frågor om hur vi skapar det hållbara samhället väckte stort engagemang.

Lärdomar

I början av projektet låg fokus på aktiviteter kring att få de boende att spara energi. Det märktes dock tidigt att intresset för detta var begränsat hos de boende. De flesta bor i små hyresrätter med begränsat inflytande över sin egen energiförbrukning. För att nå energi- och resurseffektiviseringsfrågorna skiftades istället fokus till frågor om övergripande resurseffektivitet och frågor om hur vi skapar det hållbara samhället, något som väckte betydligt mer engagemang och visade sig lyckosamt. 

De aktiviteter som fick flest människor att aktivera sig visade sig vara resurseffektivitet som de boende själva har inflytande över och också förknippar med något lustfyllt, såsom t.ex. odling, gemensam matlagning och naturvandringar. Resurseffektivitet som människor har litet inflytande över och där incitamenten är svagare intresserar färre, såsom t.ex. energisparåtgärder och transporter.

Medverkande
Stockholmshem
Delfinansieras av
Energimyndigheten / Stockholmshem

Kontakta mig om du vill veta mer

Tomas Sundén
VD