Rätt kombination av energi- och effektåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Projektet ska öka medvetandet och strukturen för att kunna välja de bästa kombinationerna av energiåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader genom att utveckla en metod och ett enkelt verktyg.

Som underlag sammanställs och analyseras vilka energiåtgärder som på bästa sätt kan kombineras utifrån resultat från olika utvärderade projekt, bl.a. från Energimyndighetens forskningsprogram Spara & Bevara. Aspekter som vägs in är framförallt åtgärdernas påverkan på byggnadernas energi- och effektbehov, bevarandevärden, fuktsäkerhet, extern miljöbelastning samt inomhusmiljö och ekonomi.

Bakgrund

De övergripande energi- och klimatmålen innebär att det behöver göras fler och mer omfattande åtgärder i det befintliga byggnadsbeståndet vilket även inkluderar byggnader med varierande grad av kulturvärden. Det finns en mängd bra resultat som avser delar i energisystemet i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det som nu behövs är ett helhetsgrepp som ger möjlighet att välja vilka åtgärder som bör kombineras för att nå längre med energieffektiviseringen och för att kunna prioritera vilka åtgärder som gör mest nytta och är viktigast, samtidigt som byggnadernas kulturvärden värnas.

Syfte

Projektets syfte är att på ett medvetet och strukturerat sätt välja de bästa kombinationerna av energiåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Projektet ska syntetisera kunskap samlad inom dessa områden till ett helhetsgrepp kring valet av åtgärder och hur dessa kan eller bör kombineras i enskilda renoveringsprojekt.

Genomförande

Projektet genomförs genom samverkan mellan forskare med olika specialistkompetenser och som representerar olika nyckelkompetenser utifrån projektets frågeställning. Arbetet utgår från tidigare genomförda projekt och hur dess olika resultat kan kombineras för att hitta optimala lösningar.  Arbetet görs genom litteraturstudie av tidigare projektresultat samt andra källor inom renovering, nationellt och internationellt, samt kvalitativ genomgång av fastighetsägares erfarenheter av tänkbara åtgärder. Detta sätts samman till ett antal möjliga kombinationsscenarier som tillämpas på olika typbyggnader genom beräkningar, simuleringar och analys. Utifrån dessa resultat skapas en metod som i förlängningen fungerar som ett verktyg för beslutsstöd för praktiker i framtiden.

Målsättning

De energiåtgärder som kan kombineras baserat på tidigare resultat från olika projekt om energiåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla byggnader, men också från forskning om renovering i ett brett perspektiv som energiåtgärder i andra byggnader genom exempelvis resultat från SIRen-projektet har sammanställts. Hur dessa olika kombinerade åtgärder samverkar, vilka besparingar det ger på energi och effekt samt vilka risker eller nackdelar de medför med tanke på bevarandevärde, fuktsäkerhet, miljöbelastning, innemiljö och ekonomi har analyserats och simulerats.

För- och nackdelar för att skapa rekommendationer om bästa möjliga kombinationer av åtgärder har vägts samman. En metod som beskriver processen där branschaktörerna kan göra val av lämpliga kombinationer av åtgärder med ovanstående för- och nackdelar i beaktande har utvecklats. Inom ramen för metodutvecklingen har samverkan med Energimyndighetens nätverk ”Bebo” inom fördjupningsområdet ”varsam renovering” skett. Denna metod har tillämpats på cirka fem kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Resultat, metod och tillämpningsexempel har kommunicerats till relevanta aktörer.

Medverkande
Lunds universitet / LTH
 / Uppsala universitet / 
Campus Gotland
Finansierades av
Energimyndigheten inom forskningsprogrammet "Spara och bevara"