Detta fenomen benämns ofta ”energieffektiviseringsgapet” eller ”energiparadoxen”. I svenska lokaler, beräknas gapet kunna uppgå till cirka 2 TWh. Utvecklade samarbetsmodeller mellan olika involverade aktörer krävs för att överbrygga gapet.
Projektets syfte har varit att eliminera hinder för genomförande av energieffektviseringsåtgärder i lokaler genom att utveckla och sprida generella metoder för kommunikation, arbetsformer och affärsmodeller mellan olika intressenter.
Resultat
Med banken SEB:s två största anläggningar i Sverige som piloter (Bankhus 90 och Sergels torg) har projektet identifierat åtgärder för att eliminera hinder för genomförande av energieffektiviseringsåtgärder i dessa byggnader. Nya avtalsmodeller har utvecklats så att energieffektivisering är mer beaktat när det gäller investeringar och finansiell avkastning. Som en del av projektet har parterna, som inkluderar fastighetsägare, hyresgäst och tjänsteleverantör, även haft ingående diskussioner om hur man kan förbättra samarbete för att driva utvecklingen av energieffektviseringsåtgärder. Processer för detta har utvecklats och lagts in som en viktig del av avtalsmodellerna.
Lärdomar
En stor utmaning i projektet har varit att få tillräcklig representation med rätt mandat vid viktiga möten. Vi kan konstatera att de potentiella ekonomiska besparingarna som samverkan kan leda till, väger relativt lätt jämfört med andra frågor av mer operativ karaktär som parternas representanter är ansvariga för på daglig basis. Studien visar att de befintliga hyres- och driftavtalen kan förbättras väsentligt för att lägga incitamenten för åtgärder rätt mellan hyresgäst, hyresvärd och driftoperatör. Projektet har beskrivit flera sådana förbättringar. Det finns också en betydande potential när det gäller att förbättra de dagliga samarbetsformerna mellan de olika aktörerna. Det är mycket viktigt för fastighetsägaren att känna till vilka förändringar som hyresgästen planerar i sin verksamhet för att kunna anpassa till exempel drift av ventilationsanläggningar.
