Beslutsunderlag för lågenergihus inom allmännyttan

Sveriges mål kring energieffektivisering i bebyggelse, är att minska energianvändandet med 20 procent till 2020. I nybyggnationen byggs dock redan idag passiv-, nollenergi- och plushus men i liten skala. Några av de allmännyttiga bostadsbolagen har provat på, men endast ett fåtal har tagit beslut på att bygga en större mängd passiv-, nollenergi- och plushus.
Jan 2015
April 2016

Bakgrund

Bebyggelsen svarar för en betydande del av energianvändningen och för att Sverige ska klara sina långsiktiga hållbarhetsmål bör både befintlig bebyggelse förbättras samt att all nyproduktion av både lokaler och bostäder utföras så energieffektivt som är ekonomiskt rimligt. Byggreglerna ställer idag hårda krav på energieffektivitet för nya byggnader och vi vet att kraven framöver ytterligare kommer att skärpas.

De allmännyttiga bostadsbolagen har ofta som målsättning att ligga i framkant gällande byggandet av energieffektiva flerbostadshus och idag har allmännyttan uppfört hälften av alla lågenergihus, men byggtakten är inte alls i den utsträckning som skulle behövas för att nå de svenska miljömålen. Flera av de allmännyttiga bostadsbolagen har provat på, men endast ett fåtal har tagit beslut att bygga lågenergihus i större skala. För att öka uppförandet för flertalet allmännyttiga bolag krävs kunskap och ökad förståelse kring beslutsprocessen vid byggande av lågenergihus.

Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om beslutsprocessen när allmännyttiga bolag bygger lågenergibyggnader. Projektet övergripande målsättning har varit att identifiera de beslutsunderlag som allmännyttiga bostadsbolags ledningsgrupper behöver för beslut kring byggande av lågenergihus.

Delmål har varit att ta fram:

  • ny kunskap kring frågeställningar och beslutspunkter från utvecklingsprojekt samt genomförda och icke genomförda lågenergihus.
  • ny syntetiserad kunskap om ett antal genomförda lågenergihus med fokus på ekonomi, miljö och beslutsprocesser.
  • en lista över vanliga frågor (FAQ) med tillhörande svar, och ta fram relevanta beslutsunderlag för ledningsgrupper inom allmännyttan.
  • ett beslutsunderlag avseende centrala beslutsfrågor för ledningsgrupper inom allmännyttiga bostadsbolag som exempelvis behandlar ekonomiska modeller, investeringskalkyler, finansieringsformer, livscykelperspektiv och utbildning.
  • ett underlag som kan utvecklas till en struktur och operativa verktyg för att underlätta beslutsfattandet inom den allmännyttiga bostadssektorn.

Lärdomar

Projektets slutsatser är att de allmännyttiga bostadsbolen har behov av ett utökat, gemensamt och jämförbart beslutsstöd. Detta för att det ökade trycket på bostadsbyggande även skall följas av ett fortsatt ökat lågenergihusbyggande samt för att ge kunskap till fler fastighetsägare att börja bygga lågenergihus. Projektet har identifierat fyra huvudområden som är i behov av utveckling:

  1. Enklare kalkyl- och värdeberäkningsmodeller
  2. Säkrare förfrågningsunderlag och anbudsutvärdering
  3. Säkrare uppföljning
  4. Bättre erfarenhetsåterföring

Inom enklare kalkyl- och värdeberäkningsmodeller behövs jämförbara mallar/ checklistor för det ekonomiska beslutsunderlaget som behandlar hur energiprestanda, miljö, driftsnetto och icke finansiella faktorer ska beaktas. Området säkrare förfrågningsunderlag och anbudsutvärdering behöver utveckla ett gemensamt kalkylsätt för att underlätta jämförelsen av investeringar och utlovad energiprestanda vid utvärdering av anbud och upphandling.

Säkrare uppföljning och bättre erfarenhetsåterföring har en tydlig koppling till programmet Sveby för hur krav kan ställas och följas upp. Här behövs mer kunskap inom uppföljning med relevanta nyckeltal inom ekonomi, energi och icke finansiella faktorer. Det behövs vägledningar och verktyg för att ställa krav, räkna, följa upp och återkoppla.

Slutligen finns det behov för en förbättrad erfarenhetsåterföring inom och mellan bolag. Goda och dåliga exempel på beslutsunderlag, verktyg, upphandling, energiprestanda och uppföljning.

Med rätt verktyg som beslutsstöd och en handlingsplan för rikstäckande spridning som synkroniseras med Energimyndighetens satsningar inom Energilyftet och Beställarkompetens kan bostadsbolagen förberedas för den kommande NNE lagstiftningen och skapa den ökade nybyggnadssatsningen med ett tydligt klimat-, energi- och kostnadsfokus.

Medverkande
White Arkitekter, AB Stockholmshem, Telge Hovsjö, NCC, Skanska, SABO, Passivhuscentrum och CIT Energy Management.
Finansierades av
Energimyndigheten genom IQ Samhällsbyggnad

Vill du veta mer?

Thomas Sundén
VD