…

Användning av värmeåtervinning i miljonprogram


Det går att spara mycket energi om man inför moderna ventilationssystem med värmeåtervinning i den stora mängd flerbostadshus som byggdes under miljonprogrammet.

Resultat

  • Det går att spara mer än 20 procent av uppvärmningsenergin om man konverterar gamla ventilationssystem till FTX-system i flerbostadshus från miljonprogrammet.
  • De uppnådda energibesparingarna kan inte ensamt motivera de gjorda investeringarna sett till ekonomin.
  • Utbytet till FTX-medför ett bättre inomhusklimat för de boende.
  • Vid projekt av detta slag finns det stora fördelar med att först genomföra en noggrann förstudie. Det kan minska entreprenadkostnaden och även ge samordningsfördelar.
  • Konvertering till FTX-system innebär störningar för de boende. Se därför till att ha bra rutiner för information till de boende, före, under och efter entreprenaden.

    Bakgrund

    Majoriteten av miljonprogrammets lägenheter har enkla ventilationslösningar, vilka är både omoderna och energislukande. I det här projektet har vi undersökt hur FTX-system för återvinning av värme från ventilationsluften kan bli mer attraktiva för befintliga flerbostadshus. Installation av dessa system i stor skala skulle innebära betydande energivinster.

    Under perioden 1965 till 1974 byggdes cirka 600 000 lägenheter i flerbostadshus. Dessa hus var utrustade med enkla ventilationslösningar som frånluftsfläktar och springventiler för tilluft. Systemen fyllde dåtidens krav, men är numera omoderna och energikrävande. Genom att installera FTX-system kan man spara mycket energi, då dessa system använder värmen i frånluften som i hög utsträckning kan återvinnas.

     

  • Det som gör att FTX-system inte har fått ett större genomslag bland äldre flerbostadshus med 2–4 våningar är att investeringskostnaderna är relativt höga jämfört med energikostnadsbesparingen samt att det kräver större ingrepp i lägenheter som innebär störningar för de boende.Samtidigt finns det många faktorer som pekar på att FTX-lösningar kan få ett genombrott nu. Leverantörer av FTX-aggregaten har tagit fram lösningar som är bättre anpassade vid renoveringar genom prefabricerade kanalsystem för tilluft till lägenheterna. Det innebär att de boende drabbas av störningar i mindre utsträckning och det är också billigare än tidigare lösningar.

Upplägg

I detta projekt ingick fyra flerbostadshus i stadsdelen Kvinneby i Linköping. Två av husen konverterades till FTX-system, det ena från ett frånluftssystem och det andra från ett från- och tilluftssystem. Två hus i samma område, som är väldigt lika de som konverterats, utgjorde jämförelseobjekt. Mätningarna omfattade energi, fukt, temperaturer och koldioxidhalter jämfördes med mätningar efter konverteringen under värmesäsongen 2016–2017.

Tidsplan

Projektet pågick från december 2013 till oktober 2017.

Globalt miljömål


Vill du veta mer?


Mer om mig
…

Jan
Kristoffersson

Jan Kristoffersson

Projektchef

E-post

jan.kristoffersson(a)sust.se

Telefon

070-645 37 56

Mer om mig

Med över 30 års erfarenhet från ett ständigt hett energiområde

Jan valde energispåret som inriktning på sin civilingenjörsexamen redan när kärnkraftsdebatten var som hetast i samband med folkomröstningen1980. Därefter följde en karriär inom energibranschen, både i olika chefspositioner och som konsult. Jan är en mycket erfaren och bred projektledare som gillar när teknik, verksamhet och affärer knyts samman och som gärna delar med sig av sin kunskap inom energisystem och energieffektivisering.

Med över 30 års erfarenhet från ett ständigt hett energiområde

Jan valde energispåret som inriktning på sin civilingenjörsexamen redan när kärnkraftsdebatten var som hetast i samband med folkomröstningen1980. Därefter följde en karriär inom energibranschen, både i olika chefspositioner och som konsult. Jan är en mycket erfaren och bred projektledare som gillar när teknik, verksamhet och affärer knyts samman och som gärna delar med sig av sin kunskap inom energisystem och energieffektivisering.

Medverkande


I projektet medverkade Sustainable Innovation, Riksbyggen och Lunds Tekniska Högskola.

Energimyndigheten har delfinansierat projektet genom forskningsprogrammet E2B2.

Relaterat


Mer inom byggnation