…

Intelligent energianvändning


Med en öppen infrastruktur kan Internet of things leda till en gränslös energieffektivisering. Med IoT är allt uppkopplat, ditt larm, ditt kök och din värme. Det leder till att användaren får fler valmöjligheter och mer kontroll, och att samarbete mellan företag är möjligt oavsett intern teknologi.

Bakgrund

Internet of things är ett begrepp som förklarar sammankopplingen av fysiska ting. År 2020 kommer 5o miljarder enheter vara uppkopplade i världen. Dessa enheter avser allt från kylskåp och bilar till människor och djur. Dessa enheter kommer förses med små inbyggda sensorer och datorer som tillåter dem att kommunicera med varandra. Med IoT har det smarta hemmet möjlighet att kommunicera med det smarta elnätet, och en vertikal förändring i energianvändningen blir möjlig.

Inom projektet Intelligent energianvändning ville vi utforskar det smarta hemmets möjligheter och utmaningar tillsammans med teknikleverantörer inom branscherna värmesystem och larmsystem. Syftet med projektet var att skapa ett långsiktigt branschöverskridande industrisamarbete för standardisering av plattformar och kommersialisering av tjänster för bostäder och fastigheter i Sverige. För konsumenten skulle det innebära att oavsett larmsystem eller värmesystem så skulle systemen kunna kommunicera med varandra och åstadkomma energieffektivisering. Allt på ett enkelt sätt och utan att kunden blev låst vid en leverantör.

Vårt mål var produktutveckling av prototyper på värmepumpar och larmteknik som innehar de standardiserade plattformar, profiler och eventuella gateways som behövs i den här typen av projekt. På samma sätt som vi idag ser webben utvecklas, var målet att projektet skulle möjliggöra ett fritt informationsflöde mellan olika system i bostäder och fastigheter. Det är i huvudsak IP-nätverk och IPv6 som ligger till grund för kommunikationen mellan värmepumpar, larminstallationer och mätutrustning. De utgör samtidigt en enkel integration med annan ip-baserad teknik i bostäder och fastigheter för framtida tjänsteutveckling och tjänsteintegration. Vi ville därefter lansera konkreta exempel på driftsättning, och med användare testa tjänster för användning i bostäder, lokaler och fastigheter

Resultat

Projektet byggde upp en distribuerad kommunikationslösning med företag i samarbete där alla system kommunicerade via meddelanden på samma sätt som email fungerar. Detta ledde till att vi kunde skapa branschöverskridande systemtjänster där sensorer och aktuatorer enkelt kunde delas mellan företagen, lika enkelt som du kan maila till vem, oavsett vilket företag personen arbetar på. Denna standard, baserad på XMPP.org, har senare använts i RISE-projektetet ”hållbara öppna lösningar för det smarta hemmet”.  Där har man jobbat vidare på teknologin och med lösningar inom bland annat hemvård.

Lärdomar

Att öppna upp horisontella systemlösningar är antingen en helt disruptiv händelse, när en ny aktörer tar över hela marknaden, eller ofta en lång utdragen process där företag måste förändra sina affärsmodeller för att överleva. Inom projektet var detta hela tiden en känd faktor och en mycket tydlig dynamik i projektgruppen eftersom vi valt att ha konkurrenter på flera nivåer. När projektet skulle genomföra tredje fasen och kommercialisera faktiska tjänster blev detta extremt tydligt och vi insåg att vi var några år för tidigt för att detta skulle kunna ske inom gruppen.

Noteringar

Under de år som gått har vi sett tydligt hur fler och fler aktörer glider över till andra marknader både Vattenfall och Verisure levererar ”smarta hemmet” i helt egna silos. Det finns ett antal plattformar och vi ser nu att precis som vi pekade på i projektstarter så jobbar Amazon, Apple och Google med sina egna ekosystem och försöker få så stor användarbas som möjligt. Men det är relativt få försök som genomförs för att få till interoperabla standarder. https://openconnectivity.org/ är nog den viktigaste just nu. Tjänster som http://ifttt.com/ och https://zapier.com/ gör ett starkt jobb i att försöka överbrygga mellan alla olika system.

Tidsplan

Projektet pågick från 1 januari 2014 till 30 september 2016.

 

Globalt mål


Vill du veta mer?


Mer om mig
…

Jens
Hagman

Jens Hagman

Projektledare

E-post

jens.hagman(a)sust.se

Telefon

070-665 7579

Mer om mig

Doktorand och bilnörd som drömmer om framtidens mobilitet

Jens stora teknik- och bilintresse har lett in honom på mobilitetsområdet. En stark drivkraft är att teknikutvecklingen ska verka för samhällets bästa och för detta krävs ofta förändrade konsumentbeteenden. Förutom sin tjänst som projektledare på Sustainable Innovation doktorerar han på KTH med inriktning på hur elbilar ska nå massmarknaden. På Sustainable Innovation arbetar Jens brett med mobilitetsfrågor, vilket inkluderar allt från den fysiska infrastrukturen i staden till elektrifierade taxibilar. Jens har dubbla magisterexamen i nationalekonomi och entreprenörskap samt har startat och drivit flera företag.

Doktorand och bilnörd som drömmer om framtidens mobilitet

Jens stora teknik- och bilintresse har lett in honom på mobilitetsområdet. En stark drivkraft är att teknikutvecklingen ska verka för samhällets bästa och för detta krävs ofta förändrade konsumentbeteenden. Förutom sin tjänst som projektledare på Sustainable Innovation doktorerar han på KTH med inriktning på hur elbilar ska nå massmarknaden. På Sustainable Innovation arbetar Jens brett med mobilitetsfrågor, vilket inkluderar allt från den fysiska infrastrukturen i staden till elektrifierade taxibilar. Jens har dubbla magisterexamen i nationalekonomi och entreprenörskap samt har startat och drivit flera företag.

Relaterat


Medverkande


Projektet är ett samarbete mellan Vattenfall, Riksbyggen, Maingate, Securitas, Enertech, Verisure, Viessmann, Systemair, H&D Wireless, Ngenic, Sics och Sust. Vinnova bidrar med finansiering genom sitt program utmaningsdriven innovation.

Dokument