Effektreglering Smart Grid

Idag är elsystemet i Sverige i stort sett uppbyggt för att transportera el från vattenkraft och kärnkraft till användarna. Detta sker i stamnät, regionnät och lokalnät. Framför allt vindkraften har förändrat dessa förutsättningar.
Maj 2011
Aug 2012

Idag är elsystemet i Sverige i stort sett uppbyggt för att transportera el från vattenkraft och kärnkraft till användarna. Detta sker i stamnät, regionnät och lokalnät. Framför allt vindkraften har förändrat dessa förutsättningar. Produktion av el från vindkraft ansluts idag inte endast till stamnätet utan även till lokalnätet. Om produktionen av el är större än vad som förbrukas måste detta överskott matas till regionnätet. Dessa anslutningar är dyra och ger en ökad kostnad för att införa vindkraft. Ett annat sätt att lösa detta är att lokalt bygga energilager som laddas när det produceras mer el än det förbrukas och laddas ur när situationen är den omvända. 

Syfte

Projektet syftade till att skapa en kännedom om hur ett energilager för smarta elnät fungerar i praktiken samt testa och utvärdera lösningar för smarta elnät. De utvärderade lösningarna belyser såväl den tekniska plattformen och systemövergripande frågeställningar som affärsmodeller och beteendestyrning.

Resultat

Ett batterilager har installerats på nedsidan av en transformatorstation som matar ett lokalt område i Falköping bestående av totalt 93 abonnenter som inkluderar privatkunder i hem samt privat och offentlig service. Under projekttiden har lagret körts enligt ett fast schema med inladdning under låglasttid och urladdning under höglasttid. Förutom att utjämna effektuttaget mot överliggande nät har energilagret visat sig ha positiva effekter i att ta bort reaktiv effekt samt filtrera bort övertoner från det underliggande elnätet.

Även fyra laddstolpar för elfordon ingår i underlaget. Laddning av elfordon via laddstolparna som ligger i nätet under energilagret har testats och utvärderats. Mätningar visar att man tydligt kan se bilarnas påverkan och de är vänliga mot nätet vad avser övertoner och reaktiva effekter. Man ser dock tydligt att det finns ett behov av laststyrning när laddningseffekterna tilltar. Även möjlighet att använda anslutna elfordons batterilager för att jämna ut lasten i nätet har undersökts.

Lärdomar

Det låg en stor teknisk utmaning att anskaffa och installera batterilagret i och med att det var bland de första av sitt slag. Tekniken visades sig dock tillförlitlig och har fungerat väl under projektets gång. Sammanfattningsvis visar projektet att ett energilager i verklig drift kan utjämna eleffektuttaget och dessutom har fördelar i att kunna minska den reaktiva effekten. Kostnaderna för ett energilager behöver dock komma ner väsentligt för att detta ska vara kommersiellt intressant. När det gäller synergier genom laststyrning hos kunder bedöms de ekonomiska incitamenten idag som relativt små men med ökande spotpriser, timavräkning och dynamiska nättariffer kommer kalkylen att ändras.

Ansvarig projektledare

Joachim Lindborg
Teknisk chef