Hur ser framtidens arbetspendling ut?

Utsläppen från transporter står för en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Huvudsakligen kommer utsläppen från vägtrafik, främst personbilar och tunga fordon. Trots skenande klimatkris och ont om tid tills 2030-målen ska vara uppfyllda finns det fortfarande stora utmaningar att nå dit. Det som hindrar oss från att sänka utsläppen handlar dock inte alltid om att vi inte vet hur det skulle kunna gå till, utan att vi behöver förändra vårt beteende. Mycket har hänt rent tekniskt sedan målen inom Agenda 2030 sattes, men när det gäller vårt beteende går det inte att säga samma sak. Det är egentligen inte så konstigt. Vi är vanedjur och när det gäller hur vi förflyttar oss så styrs vi främst av hur andra gör och vad som är enklast och mest belönande. Om vi vill få fler personer att samåka, åka kollektivt, cykla eller gå så behöver vi göra förändringar. Vi behöver forma vårt fysiska samhälle och erbjuda andra typer av tjänster som främjar klimatneutrala transporter. De transporterna måste samtidigt vara de enklaste och mest belönande för både individen och för klimatet. I Borlänge fanns goda förutsättningar att testa ett mer klimatsmart sätt att ta sig till arbetet, delad arbetspendling med digitalt stöd.

Projektets övergripande mål var att behovet av biltrafik skulle minska med en femtedel för Borlänge kommun till 2030 genom effektivare arbetspendling hos medverkande arbetsgivare.  

Det finns stor potential att minska utsläppen från fordon i Borlänge genom att öka de hållbara resorna gång, cykel och kollektivtrafik. Projektet kommer att prioritera arbetspendling. När projektet startar gör kommunen redan en hel del: uppmanar till minskat utsläpp, ser över hur kollektivtrafiken kan förbättras med tätare bussförbindelser och tågavgångar samt ett säkrare resecentrum. Det finns initiativ för ny stadsplanering som förenklar för människor och organisationer att göra bra och hälsosamma val. Det som saknats är en satsning på hur privata pendlare i egna bilar ska kunna göra mer klimatsmarta val till och från arbetet. Genom projektet vill vi att de ska hitta nya sätt till att pendla till och från arbetet.  

Ett svenskt företag som redan testat en lösning för detta är Freelway. Deras idé är att utveckla digitala tjänster som gör det möjligt att samordna och få en högre fyllnadsgrad vid transport av människor och gods. Tjänsterna används idag av åkerier samt budbolag i syfte till transportplanering, ruttoptimering och försäljning av egna transporttjänster.

Resultaten från projektet bör vara användbara för framtida stadsplanering eftersom behov och beteende kommer vara en central utgångspunkt. Idag utgår vi oftast ifrån att säkerställa behov en individ besitter just nu, men att i tidigt skede påverka detta med psykologisk kunskap och hitta andra mönster som gör att vi rör oss på ett annat sätt kan även påverka den framtida staden och ge den utrymme för mer grönska och andra behov som gynnar klimatet.

I projektet kommer idén att testas i verkligheten med hjälp av samåkningstjänsten. Anställda hos Borlänge kommun, SSAB, IKEA och Borlänge Energi deltar som underlag för piloten. Med oss finns även en klimatpsykolog som studerar beteendemönster, vilket kan gynna projekt med liknande utmaningar. 

Att förändra beteenden hos människor är en av de största utmaningarna. Vi gör som vi alltid har gjort och som de runt omkring oss gör. Därför är en av de stora delarna i det här projektet att utforska hur vi lyckas få människor att testa ett beteende som de inte är vana vid. Den här videon är riktad till medarbetarna på Borlänge kommun för att få dem att våga testa samåkningsappen i högre utsträckning.

I samband med lansering av erbjudandet hölls en pressträff för att skapa uppmärksamhet kring satsningen. Initiativet uppmärksammades framför allt i lokalmedia såsom P4 Dalarna, SVT Dalarna, Dalademokraten och Borlänge tidning men även i rikstäckande media såsom Aktuell hållbarhet.

Under projektets gång hölls workshops och träffar med såväl ledningsgrupper som medarbetare och det anordnades olika typer av tävlingar för att motivera användning av appen. I slutet av pilottiden kunde det konstateras att antalet anslutningar till tjänsten var en rimlig mängd och så var också mängden erbjudanden om att åka med. Däremot var antalet förfrågningar om att åka med väldigt låg vilket resulterade i ett mycket lågt antal genomförda resor.

Så varför gick det inte så bra som önskat? I projektets slutskede kunde det konstateras att det är en svår beteendeförändring att gå från egen bil till delad arbetspendling, och i det här fallet ansågs i många fall inte belöningen tillräckligt hög i förhållande till insatsen. För medåkaren blir inte besparingen så tydlig, kanske är det först när möjligheten att sälja en bil finns som den ekonomiska faktorn blir kännbar. Kontexten att motivera delad arbetspendling i Borlänge hade tyvärr förändrats sedan projektets start då priserna på bensin och diesel sänkts, fria p-platser i centrum införts och kollektivtrafiken både minskat i turer samt höjt priserna.

Under Almedalen hölls ett seminarium på Hållbarhetsarenan då Angelica Ekholm (Science Park Dalarna), Kata Nylén (Klot) och Roland Elander (Sustainable Innovation) berättade om projektets resultat och förde en diskussion om detta.