1. Planerad laddinfrastruktur räcker i stort sett
Simuleringarna visar att den planerade utbyggnaden av snabbladdning för tung trafik är tillräcklig för att möta efterfrågan. Systemet klarar belastningen utan större köproblem och med relativt hög nyttjandegrad. Det innebär att dimensioneringen av publika laddstationer i stort sett är rätt.
2. Laddinfrastrukturen är rätt placerad
En avgörande faktor är var laddstationerna ligger. Här visar resultaten att placeringen fungerar väl i relation till transportflödena. Lastbilarna behöver i genomsnitt bara göra mycket små omvägar för att ladda. Det tyder på att infrastrukturen inte bara finns i tillräcklig omfattning, utan också på rätt platser.
3. Effektbehovet är högt men sprids över tid
Elektrifieringen innebär ett stort effektbehov. Samtidigt visar simuleringen att belastningen inte uppstår samtidigt över hela systemet. Det finns tydliga toppar i laddning, särskilt mitt på dagen, men de fördelas mellan olika stationer. Det gör att den faktiska samtidiga belastningen på elnätet blir lägre än den installerade effekten antyder.
» Våra resultat visar att den laddinfrastruktur som planeras för tung trafik i stort sett räcker och sannolikt gör det även i andra delar av Sverige. «
4. Depåladdning dominerar
En stor del av laddningen sker i depå, inte längs vägen. Många fordon kommer tillbaka med låg batterinivå och behöver ladda inför nästa arbetspass. Det handlar om hundratals fordon per ort som behöver tillgång till tillförlitlig laddning över natten. Publik snabbladdning löser räckvidd, men depåladdning är avgörande för den dagliga driften.
5. De flesta transporter kan elektrifieras, dock inte alla
Resultaten visar att en stor del av transporterna kan elektrifieras med små anpassningar. Samtidigt finns det flöden där laddning saknas i närheten eller där förutsättningarna är mer utmanande. Det innebär att systemet fungerar i stort, men att kompletterande lösningar behövs för att nå hela vägen.
En viktig slutsats
Resultaten från Gävle pekar på något större än ett enskilt geografiskt case. Transportmönstren som analyserats bygger på omfattande data och representativa flöden. Det gör det rimligt att anta att Gävle inte är unikt. Liknande förutsättningar finns i många delar av Sverige, särskilt längs större transportstråk. Det innebär att den laddinfrastruktur som nu planeras sannolikt är tillräcklig även i andra regioner, förutsatt att den placeras i linje med verkliga transportflöden. Samtidigt visar studien värdet av metoden. Genom att kombinera trafikdata med simulering går det att testa och dimensionera laddinfrastruktur även i andra områden, innan investeringar görs. Det gör simulering till ett konkret verktyg för att minska osäkerhet och fatta bättre beslut i omställningen.
