…

Lätta elfordon


Hållbar pendling i Stockholm och Göteborg med lätta elfordon.

Beskrivning

Du kan cykla elcykel i ett helt år, till och från arbetet, med mindre miljöpåverkan än vad en bil orsakar under en dag. Om 10 procent av resorna över 15 km i Stockholm gjordes på lätta elfordon skulle minskningen av trängsel och utsläpp motsvara hela effekten av trängselavgifterna eller 30 000 ton CO2. Fördelarna med lätta elfordon är många. Potentialen för minskade utsläpp, minskad infartstrafik och energianvändning är betydande framförallt i storstadsregionerna.

Resultat

Projektet Lätta Elfordon drevs för att stimulera bilpendlare att istället pendla med lätta elfordon i Stockholm och i Göteborg.

Efter den inledande målgruppsanalysen, för att ta reda på vilken grupp i samhället som har störts benägenhet att konvertera från pendling med bil till elcykel, utvecklade projektet konceptet Elcykelkortet. I konceptet ingick hemsida, mobilapp och Facebooksida för att sprida information och uppmuntra till elcykling.

Appen som togs fram summerade bland annat ihop sträckan som alla deltagare cyklade, vilket vid projektslut kommit upp i 25 444 mil, motsvarande 54 252 kg CO2. I en av projektets undersökningar tillfrågades 100 elcykelpendlare i projektet vilka resor till/från jobbet som de nu hade bytt ut mot elcykel. 44 procent hade tidigare gjort dessa resor med bil.

Elmopeder har till skillnad från elcyklar inte lyckats attrahera den svenska marknaden. Flertalet försäljare vittnar om en dålig efterfrågan och en omogen marknad.

Lärdomar

Inom projektet har tre undersökningar med elcyklister genomförts. Dessa visar att elcyklister generellt är mycket positiva till elcykling och ser få nackdelar. Elcykeln används främst för resor till och från arbetet. Dessa resor gjordes tidigare framför allt via kollektivt färdmedel eller egen bil. Främsta nackdelen sägs vara batteriet som måste laddas rätt ofta. Majoriteten säger att den huvudsakliga laddningen sker i hemmet och att den räcker.

Projektet ser inte att någon speciell laddinfrastruktur behövs för elcyklar. De flesta elcyklister laddar hemma eller på arbetet genom att ta in batteriet. Projektet ser även att det behövs informationsspridning då kännedom och kunskap om elcykling och lätta elfordon är en avgörande brist. Därför har projektet fokuserat mycket på informationsspridning, vilket resulterat i TV, radio, tidningar och film.

Tidsplan

Globalt miljömål


Vill du veta mer?


Mer om mig
…

Jan
Kristoffersson

Jan Kristoffersson

Projektchef

E-post

jan.kristoffersson(a)sust.se

Telefon

070-645 37 56

Mer om mig

Med över 30 års erfarenhet från ett ständigt hett energiområde

Jan valde energispåret som inriktning på sin civilingenjörsexamen redan när kärnkraftsdebatten var som hetast i samband med folkomröstningen1980. Därefter följde en karriär inom energibranschen, både i olika chefspositioner och som konsult. Jan är en mycket erfaren och bred projektledare som gillar när teknik, verksamhet och affärer knyts samman och som gärna delar med sig av sin kunskap inom energisystem och energieffektivisering.

Med över 30 års erfarenhet från ett ständigt hett energiområde

Jan valde energispåret som inriktning på sin civilingenjörsexamen redan när kärnkraftsdebatten var som hetast i samband med folkomröstningen1980. Därefter följde en karriär inom energibranschen, både i olika chefspositioner och som konsult. Jan är en mycket erfaren och bred projektledare som gillar när teknik, verksamhet och affärer knyts samman och som gärna delar med sig av sin kunskap inom energisystem och energieffektivisering.

Medverkande


Medverkande i projektet var Folksam, Riksbyggen, Vattenfall, JM, KGK, Sportson, EcoRide, KTH och Sust.

Projektet delfinansierades av Energimyndigheten.

Dokument


Relaterat