Projektet har framförallt undersökt faktiska förhållanden och lyfter fram praktiska tillvägagångssätt och exempel på energieffektiviserande ventilationsåtgärder som har förutsättningar att nå stor spridning, som kan genomföras med hänsynstagande till kulturhistoriska värden och som bedöms ha en tillräckligt god totalekonomi.
Bakgrund
I många kulturhistoriskt värdefulla byggnader baseras ventilationen helt eller delvis på självdrag. Sommartid blir ofta luftflödena för små och vintertid för stora. Därutöver är det vanligt med äldre fläktdrivna ventilationssystem utan värmeåtervinning.
Höga luftflöden leder till hög energianvändning
Otillräcklig ventilation kan ofta begränsa byggnadernas användning. För höga luftflöden leder, förutom till onödigt hög energianvändning, även till drag och dålig komfort.
I byggnader med höga kulturvärden är dessutom möjligheterna att införa nya konventionella ventilationsinstallationer med värmeåtervinning ofta begränsade. Ventilationskanaler, ventilationsaggregat, huvar, etc. kräver stora utrymmen och är svåra att ”smyga in” utan stor negativ påverkan på byggnadernas interiör och exteriör.
Stor kunskapsbrist
Det finns även en stor brist på kunskap om hur självdrags- och hybridventilationssystem fungerar med avseende på innemiljö och energiförluster liksom osäkerheter kring luftomsättningar vid olika tider på året och hur de som arbetar i byggnaderna upplever innemiljön.
Resultat
Praktisk vägledning sprider kunskap
Projektets har tagit fram en praktisk vägledning (Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Område – Ventilationsåtgärder) för de som i sin dagliga verksamhet jobbar med förvaltning av byggnader eller som kommer i kontakt med frågorna i samband med renoveringar, ombyggnationer eller rena energieffektiviseringsprojekt. Den praktiska vägledningen är en central del av att nå spridning av den kunskap som har samlats och byggts upp inom projektet.
Utvärdering av pilotinsatser
När det gäller underliggande arbete hänvisas till en rapport ”Energi- och inneklimatåtgärder på ventilation i kulturhistoriska byggnader – Mätningar och analys” som sammanfattar litteraturstudier inom området och inte minst utvärdering av de genomförda pilotinstallationerna. I tre olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader har följande lösningar utvärderats:
- Mekaniskt från- och tilluftssystem med värmeåtervinning installerat i kanal för självdrag
- Begränsning av självdrag nattetid med tidsstyrda spjäll
- Begränsning av självdrag säsongsvis med begränsning av kanalarea
- Begränsning av läckage genom tätning av fönster och portar
Erfarenheter ger värdefulla insikter
Utöver de rena pilotinstallationerna har kunskapsuppbyggnaden skett genom erfarenheter som Fastighetsverket har tillfört från sex stycken större renoveringsprojekt (se rapporten Ventilation i kulturhistoriskt värdefulla miljöer – Beskrivning av sex projekt inom Statens fastighetsverk). Detta arbete har gett värdefulla insikter i vad som initierar projekten och hur man arbetar praktiskt för att både uppfylla den aktuella hyresgästens krav och skydda byggnadens kulturvärden.
Projektet avslutas under våren 2019 då även resultat från delprojektet” Luftomsättning i kulturhistoriska byggnader med självdrags- och hybridsystemslutredovisas”. Resultaten baseras här på fältmätningar och enkäter omfattande 12 byggnader.
