Totalt sett innebär det att dessa lösningar, vid full tillämpning, anses ha potential att minska byggkostnaderna för renoveringen av de återstående 165 000 miljonprogramslägenheterna med 41 Miljarder kronor och dess energiförbrukning med ca 260 GWh/år.
Bakgrund
Sveriges ca 1.6 miljoner hyresrätter innehar en total area av 166 miljoner kvm. Ca hälften av dessa hyreslägenheter återfinns inom allmännyttans 330 bostadsföretag varav ca 165 000 lägenheter i miljonprogrammet återstår att renovera. Enligt Energimyndighetens rapport – Energistatistik för flerbostadshus 2016 var energiförbrukningen (värme och varmvatten) för flerbostadshus byggda under miljonprogramsåren ca 140 kWh/m2/år. Med en beräknad snittstorlek på 75m2 har de 165 000 lägenheter inom miljonprogrammet som återstår att renovera därmed en energiförbrukning av ca 1.74TWh/år. Renoveringskostnaderna av dessa 165 000 lägenheter beräknas av SABO till ca 165 miljarder kronor.
Enligt Sverige Byggindustrier står transportkostnaderna i snitt för ca 19% och materialkostnaden för ca 40% av byggkostnaden. Enligt VVS Företagens rapport – Arbetstidens användning vid VVS-montage en fråga om struktur och ledarskap att hantverkare lägger endast 13% av sin arbetstid på hantverk och 52% på förberedelser och 32% på tidsförluster. Sammantaget ger detta de ingångsvariabler som genomförbarhetsstudien siktar till att effektivisera.
Resultat
Genomförbarhetsstudiens målsättning har varit att utreda hur de identifierade lösningarna, enskilt eller i grupp, väsentlig kan minska de totala renoveringskostnaderna inom miljonprogrammets bostadsbestånd med 25 % från dagens nivå för att möjliggöra en hållbar renovering av beståndet. En av studiens prioriterade delmål har vidare varit att utreda lösningarnas energieffektiviseringspotential. Detta för att hitta fram till lösningar som både kan minska byggkostnaderna och öka energieffektiviteten vid renovering av flerbostadshus under beaktande av att de arkitektoniska värdena inom beståndet tillvaratas.
Sex av tio undersökta lösningar anses inneha en tydlig potential att minska byggkostnaderna. Än mer intressant är att de fyra lösningarna Materialleverans till lägenhet, Ytterväggar med förbättrad energiprestanda, Energieffektiva Kompletteringsbyggnader samt Moderniseringskoncept för hissar anses ha potential att uppnå den kombinerade målsättningen om minskade byggkostnader och ökad energieffektivisering. Den optimala kombinationen av lösningar för renovering av miljonprogrammet måste självklart utgå ifrån det aktuella behovet och byggnadens förutsättningar, inte minst i beaktandet av de arkitektoniska värden som den specifika byggnaden och området innehar. Detta gäller i synnerhet Energieffektiva Kompletteringsbyggnader och Ytterväggar med förbättrad energiprestanda.
Studien drar slutsatsen att dessa sex lösningar gemensamt har potential att minska de totala renoveringskostnaderna inom miljonprogrammets bostadsbestånd med 25 % från dagens nivå och samtidigt uppnå 15% energieffektivisering. Totalt sett innebär det att dessa lösningar, vid full tillämpning, anses ha potential att minska byggkostnaderna för renoveringen av de återstående 165 000 miljonprogramslägenheterna med 41 Miljarder kronor och dess energiförbrukning med ca 260 GWh/år. Men det stannar inte vid detta. De allmännyttiga bostadsföretagen har i implementeringen av projektresultaten även en stor påverkan på andra bostadsaktörer och byggbranschen i stort. Detta har långsiktig ännu högre potential för den totala bostadsmarknaden och dess omställning till ökad kostnads- energi- och resurseffektivitet.
Enskilda lösningar som studien utprovat visar en potential att leverera upp till 35% kostnads- och 41% energieffektivisering, minska hantverkarnas spilltid med 50%, materialspill med 15%, ledtiderna för projektering och upphandling med 50 % och för utförande med 20% enligt nedanstående spridningsdiagram över lösningarnas effektiviseringspotential.
