Äldre byggnader har ofta höga kulturvärden vilket är en komplicerande faktor när energieffektiviseringsåtgärder ska bestämmas och genomföras. Hus byggda innan mitten på 1900-talet var ursprungligen självdragshus utan fläktar. Ökade krav på inomhusmiljön och förändrad användning av byggnaderna har med tiden gjort att ventilationen ofta inte räcker till.
I andra fall kan det vara problem med drag och stora värmeförluster. Särskilt i samband med större renovering av byggnader finns därför anledning att undersöka möjligheterna att förbättra både inomhusklimat, inomhusmiljö och energieffektivitet. Det finns även goda möjligheter att i den löpande förvaltningen göra en hel del mindre omfattande åtgärder.
– På Stockholms slott har vi testat värmeväxling i en gammal skorsten och i Södra Banko-huset har vi testat tidsstyrda ventilationsspjäll. Tekniken vi använder på slottet har visat en potential att spara upp till 45 % av värmeenergin och skulle även kunna användas på många bostadshus från förra sekelskiftet, säger Jan Kristoffersson, projektchef på Sustainable Innovation.
Informationsguiden är en del av projektet Ventilationslösningar i kulturhistoriska byggnader som delfinansieras av Energimyndighetens program Spara och bevara. Guiden är till för alla som jobbar med förvaltning av byggnader eller som kommer i kontakt med frågorna i samband med renoveringar, ombyggnationer eller rena energieffektiviseringsprojekt.
Guiden tipsar bland annat om:
- Lösningar som minskar onödigt drag
- Hur man kan jobba med värmeåtervinning
- Vilka regler som gäller för ventilation och kulturhistoriska byggnader
Om installationen på slottet
Värmeväxlingssystemet som installerats på Stockholms slott värmer upp inkommande uteluft med hjälp av den varma frånluften från lokalerna. Detta kan göras utan stora ingrepp i byggnaden eftersom växlingen sker i befintliga skorstenskanaler. Som besökare ser man inte tekniken men det blir både jämnare temperatur och mindre drag inomhus.
