Samordna dem med det nationella färdplansarbetet, myndigheter och innovationsprogram för att snabbare föra hållbara innovationer till marknad och skala upp dem nationellt som internationellt. Förstudien arbetar med att utveckla modellen för lokala, regionala och nationella klimatinitiativ, med fokus på cirkulära materialflöden och klimatneutrala lösningar inom samhällsbyggnadsområdet.
Bakgrund
Utmaningen i att föra forskning till marknad ligger både i forskningens ansats att nå marknad och marknadens förmåga att hitta relevant forskning som kan svara upp mot definierade utmaningar och förmågan att transformera den till kommersialiserade innovationer. Detta gäller nationellt som internationellt. Starka huvudmän behövs men dessa parter är oftast dåliga på att självmant ta till sig forskning, kunskap och innovation. Återanvändningen av kunskap och genomförd forskning är alldeles för dålig idag.
En lösning på dessa utmaningar tror vi är en samverkansmodell kopplad till pågående och genomförd forskning med förmågan att föra ut denna kunskap och dessa innovationer. Samtidigt krävs det stöd till samordning och genomförande av lokala, regionala initiativ och stimulans av starka huvudmän. Lokala agendor, likt LFM30, som nu växer fram i Malmö, Uppsala klimatinitiativ, Klimatsasmverkan Skåne eller Klimat 2030 inom Västra Götalandsregionen skapar just det momentum som behövs för att snabba upp marknadsintroduktionen av innovationer. Dessa agendors hårt satta mål och tidslinjer samlar och triggar huvudmän till att efterfråga innovation. Lösningen tror vi därmed ligger i uppbyggnad av en samverkansmodell med uppgift kopiera och skala upp lokala, regionala klimatinitiativ, sprida verktyg, utbilda och matcha dessa initiativ utmaningar mot forskning för att snabbt föra hållbara innovationer till marknad.
Modellen sammanfattar
- Hinder som finns att överbrygga i marknadsintroduktionen, KPI:er för att överbrygga hindren och förslag på samverkansparter för denna överbryggning.
- Akademier, innovationsprogram och institut vars forskning/ projekt bör ligga i fokus för funktionen samt vilka dokumentationskrav kring marknadsintroduktionen som bör ställas på denna forskning/ projekt.
- Vad som kan sluta gapet mellan forskning och utmaningar inom området cirkulära materialflöden inom samhällsbyggnadsområdet samt vilka verktyg och resurser som behöver komma på plats i denna process.
- Potentiellt stöd genom uppbyggnad av en AI-funktion för att kunna matcha forskning mot samhällsparametrar som policy, lagstiftning, konjunktur etc. i syfte att lyfta innovationer till marknadsintroduktion vid rätt tillfälle.
- Plattformens användarperspektiv med utgångspunkt i privata/offentliga huvudmäns perspektiv i syfte att uppnå maximalt nyttjande.
- Egenskaper för koordinerande part av den övergripande plattformen.
