Bilel

Eldrivna fordon inkluderar elbilar, laddhybrider och tvåhjuliga fordon som drivs helt eller delvis med el och som kräver extern laddning. Olika lösningar prövades gällande teknik, aktörer och affärsmodeller och projektet pågick från april 2009 till december 2013. Projektet innefattade storstadsregionerna Stockholm och Göteborg där introduktionen av laddningsbara fordon förväntas komma igång förhållandevis tidigt. Under 2010 togs över 100 laddplatser i drift och de första elbilarna från Volvo började rulla och testas i Göteborg. Fordon och laddplatser användes under projekttiden för utvärdering och kunskapsuppbyggnad kring beteenden och attityder liksom olika lösningar för laddning, infrastruktur, kommunikation, betalning och stadsplanering.

I samarbete med Fortum och Göteborg Energi sattes 327 laddplatser upp i Stockholm och Göteborg. Engagemang kring projektet skapades med goda resultat genom sociala medier och appen Laddbil som registrerar resor och visar det sparade koldioxidutsläppet. Hemsidan laddbil.se användes för  att publicera statistik samt sprida generell information om elbilar. Genom att driva frågor som underlättar introduktion och användning av laddningsbara, eldrivna fordon bidrog projektet med att skapa mer hållbara städer som är tystare och renare samt stärka Sverige som föregångsland vad gäller eldrivna vägtransporter.

Städerna i Sverige och EU prioriterar cykling och kollektivtrafik för minskad trängsel. Detta innebär en lägre prioritet för elbilar och laddinfrastruktur, vilket är en delförklaring till långsam utveckling. Däremot ser vi att både laddhybrider och lätta elfordon etablerats på marknaden sedan 2012 och att de under 2013 visar på klart tilltagande tillväxt. Ansvar, samordning och plan för en nationell laddinfrastrutur behövs om vi ska kunna ta steget från några aktörer som etablerar laddinfrastruktur som demonstrationsprojekt till en fullskalig laddinfrastruktur som är tillgänglig för alla i Sverige. 

Ett antal aktörer har etablerat viss laddinfrastruktur som demonstratorer, men ansvar, samordning och plan för en nationell laddinfrastruktur saknas. Till exempel anger befintliga förare i studien att de skulle köra laddhybrider dubbelt så lång sträcka på el om laddmöjlighet fanns på arbetsplatser. Studien fann också att informationsspridningen kring eldrift måste förbättras. Organisationer med stora fordonsflottor har begränsad kännedom om möjligheterna med eldrivna fordon fastän stationära fordonsflottor med planerad körning lämpar sig väldigt väl för eldrift.